ifall det var någon som undrade…  
Man kunde ju faktiskt tro att även jag går i ide´ under vintern. Har inte haft tid att blogga sedan november! Pinsamt…  :-S  Till mitt försvar så har jag knappt varit hemma dec-mars. Varit på träningsläger, besökt släkten i Finland några gånger, varit i Mora på vintersemester och tävlat lite.
Sedan jag skrev senast har jag haft ett landslags uppdrag i Finland, Tammerfors.
Där möttes SWE-NOR-FIN inomhus.Två stycken representanter i
varje gren från varje nation. Jag sprang 3 000m och kom 2a. Vann gjorde Ulrika Johansson, så det blev mycket blå-gult på pallen

Trots att vi inte planerat någon inomhussäsong för mig men jag ville så gärna…
så vi ändrade på planer. Ville delta i inomhus SM i februari fast vi inte lagt upp
träningen för det. Jag fick ta SM som träning, sa min tränare Kent. Ett sätt för att få upp snabbheten igen. Deltog i 3 000m och 1 5000m. Kom 3:a och 4:a, så det blev en SM medalj trots allt
Kände mig lite snuvad på silvret i  3 000 meters loppet för jag låg två så gott som
hela loppet men så kom en göteborska plötsligt som jag inte
lyckades komma ifatt innan mål. Hade det bara varit 50 m till hade jag nog kommit
ifatt henne…   Men det är just såna här situationer som gör löpningen så himla kul, spännande och lite irriterande ;-D  Man vet alrig hur ett lopp slutar!
förrän man passerat mållinjen såklart…

I lördags, 16.4, så var det dags för terräng SM i Uppsala. Mitt i stan runt Uppsala slott!  Banan var 2 km lång med en 400m lång uppförsbacke. Jag deltog i 4 km. Sprang väldigt offensivt och drog en hel del. Blev dock nerspurtad på slutet av Charlotte Shönbeck så jag fick nöja mig med silver, 2 sekunder efter vinnaren. Är ändå nöjd med min insats. Har haft en strulig vinter med förkylningar och skadekänningar. Jag gjorde det jag kunde den dagen och då ska man faktiskt vara nöjd!

Om jag nu bara kunde hålla mig frisk och hel så jag kan träna på, men det verkar
vara enklare sagt än gjort…

Bild från lördagens tävling. Uppsala slott som skymtar i bakgrunden, och en lite trött men nöjd SM medaljör.

What a weekend! Känner mig fortfarande omtumlad efter allt. Det gick så i ett…
Ska börja från början….  I lördags flög jag till Holland för att delta i ett internationellt terränglopp där många bra löpare fanns med. Tävlingen gick i en stad som heter Tilburg, timmes bilfärd från Amsterdam.
Hotellet vi bodde på var vackert inrett med stora vita änglar över allt, det var sååå fint.  Fick dela rum med min klubbkompis Sara Sjökvist och Hässelbyaren Louise Wiker.
På söndag kl 13:15 skulle vårat lopp gå, 8,1 km. Vi värmde upp på banan för att veta vilka skor vi skulle tävla i. Jag och Louise valde lättvikts skor medan Sara ville springa i spikskor.  Vi gick till starten som vi skulle. Klockan 13:10 skulle vi vara där. Klockan gick, 13:15 hade kvinnorna fortfarande överdragskläderna på. Allt sades på holländska. Någon visslade, av med överdragskläderna, till start sträcket, men vad nu. Det var ju bara Sara och jag som tagit av oss,
på med kläderna igen. Klockan tickade vidare….  Ok, så vi är försenade.  Kl 13:30 blåste de i visselpipan igen, av med överdragskläderna och så ställde vi oss vid startsträcket. Starten gick. Oj, vad de sprang dessa kvinnor. Ska vi hålla detta tempo i över 8 km tänkte jag, bara hänga på och hoppas på  jag orkar…..
Efter 1,7 km skriker landslagsledaren Ulf till mig ” Ni springer i fel start, detta är korta banan, kör!”  Jag tänkte, ” Nej, nu har det slagit slint för karl´n. Han har för många att hålla reda på. Vi springer ju långa banan. Ja, ja det lär han ju märka då vi passerar honom nästa varv och nästa varv….”   Plötsligt var jag i “Finnish”, men vad nu? säger jag till närmaste gubbe. Jag ska ju springa mera! Louise och jag springer direkt tillbaka lite, till varvningen, men vad nu?
här är ju ett rosa rep draget över hela stigen.  Insikten kommer ” NEEEEJJ!!!”   skriker vi och inser att nåt gått galet och vi sprungit fel tävling. Samma sak händer en tyska. Ledaren kommer och förklarar att vi sprang 2 kms banan och att vår start går inom 20 minuter! Vi rusar till starten igen! tyskan också. Jag med blödande smalben. Sprang in i en tjej med spikarskor, inte skönt att få de rakt in på smalbenet. Blodet rann på strumpor och skor. 
Det var tufft att ladda om så snabbt, själv var jag mest i chock. Jag kom i mål som 9:a i vårat lopp, bästa svenska, och Louise 10:a.  Snacka om en tuff dag! men vi gjorde det vi kunde av den.
Nu sitter jag här och väntar på att få veta hur det gick i vårat “uppvärmningslopp”   Vi fick inte veta någon tid igår då vi inte var registrerade på det loppet men vi hade ju chippen på skorna så de lovade ta fram våra tider åt oss.
Har aldrig varit med om nåt liknande. Nu i efterhand har jag fått höra vad som hänt…..
Då vi var och värmde upp så dog morfar till killen som vann 19 års klassen. Han bara ramlade ihop och fick hjärtstillestånd, ambulans tillkallades men det var för sent. Där av tidsfördröjningen….
Hade ju varit kul om nån förklarat det på engelska eller svenska till oss också…..
Ja, ja säger jag. Nu vänder jag på bladet och går vidare…… 
Bättre lycka nästa gång!  kanske…

I helgen åkte vi upp till dalarna igen. Ja, det kändes lite så. Vi var i Älvdalen för 2 veckor sedan.
Stefan hade fått nys om att det fanns ett skidspår där på 1,6km. Vet ju hur länge han väntat på snö redan
så det var bara att packa bilen och köra upp. Själv åkte jag inte så mycket skidor i Älvdalen.
En dag, 8 varv, det fick räcka.
Denna helg hade snön kommit mycket längre ner i landet. Stefan var som vanligt på hugget att skida så
vi åkte till Mora. Har alltså inte ens rört mina löparskor under hela helgen däremot har jag skidat,
2 mil per dag. Det var riktigt skönt att få skida på i min egen takt. Roligt med vinter men inte som löpare
då är det jobbigt med snö… det kan man inte komma ifrån. Skönt att snön inte nått Nynäs ännu

Bildbevis på att jag skidat i helgen.  Eldris, ett ställe som många vasaloppsåkare gillar att komma till

I helgen var jag på Bosön(Lidingö).Det var medel- och långdistansgruppen som hade uppföljningsträff. En australienare vid namn Nic Bideau, som tränat Cathy Freeman, Sonia O’Sullivan, Benita Willis och Craig Mottram med flera som föreläste. Det blev en intressant helg. Han förespråkar mycket gruppträning. Håller helt klart med men tycker personligen det är jobbigt att springa i stora grupper. Roligare med några stycken tycker jag, men Nic har ju mycket större erfarenhet så jag ger mig på denna punkt….
Träningen flyter på och jag har fått vara frisk så jag njuter
I tisdags körde jag tusingar med några hässelbyare, det var kul. Annars brukar jag inte gilla dessa pass så mycket men jag kanske håller på att förändras igen. Har ju ändrat åsikt om det mesta inom löpning sedan jag började….
Första sommaren (dvs sommaren 2009) tyckte jag inte det var så kul att springa 5000m bana. Det som jag nu gillar mest!!  När jag nu blickar tillbaka så ser jag ju att det berodde på att jag inte hade någon rutin. Till min tränares förträt så har jag ännu inte börjat uppskatta löpskolningen.Det lär jag få jobba på länge…  

Nu håller vi tummarna för att snön inte kommer till stockholm på ett tag.
Snögränsen får stanna någon stans ovanför stan
Ha det bäst! och spring på

Förra helgen söndag den 24.10 så var det NMT, dvs nordiska mästerskapen i terräng.
I år gick det i Norge, Trondheim. Sträckan var 7,5 km på en bana som var 1,5km så det
blev 5 st varv runt, runt. 
Vaknade upp natten mellan on-to med feber och magsjuka. Försökte att sova hela torsdagen
men klockan 16 kapitulerad jag och ringde min tränare och sa att jag inte kan åka
till Norge imorn. Vis som tränare kan vara så sa han att jag skulle packa och
sova så kanske febern är bort tills på fredag och att jag skulle få vila mer i Norge än hemma….
och visst hade han rätt! Febern var borta på fredag morgon. Lite magproblem kunde jag
resa med. Hade eget rum så ingen behövde ju dela toa med mig. Låg hela fredagen, tog det
lungt även på lördag och på söndag var det bara att springa.
Banan var blöt och lerig så jag var tvungen att springa med spikskor. Det blev första
gången jag tävlade med spikskor! trots det mjuka underlaget så kändes vaderna
lite stela efteråt.
Jag kom i mål 5:a, bästa svenska, med tiden 27:41 min. Vi lyckades ta hem silver
i lagtävlingen. Norge vann med ett super lag. Nu är det bara att träna på…
Ingen tävling på några veckor framöver.
Ha det gott!
/Malin

Förra årets och årets medalj, visst är de fina?;-) Lyckades inte med att förminska bilden så ni får se den i ett stort format.

Hejsan!

Det var länge sedan jag bloggat nu. Haft vila i september och inte tävlat så mycket så det har inte funnits så mycket att blogga om. Nu är jag dock igång igen. 
Den enda tävlingen jag sprang i slutet september var Lidingöstafetten och vi vann!! Här en bild av laget.
Ryssarna hade vunnit innan dess 5 eller 6 år på raken så det var dags att bryta trenden

I helgen var jag till Uddevalla och tävlade, 7,5 km terräng. Det var kval tävling till NM = Nordiska Mästerskapen i terräng som går i Norge, Trondheim nästa helg.  Gick bra för mig. Jag vann så jag kvalade in
så nästa helg blir det Norge för min del men först vila…….. Emanuel är magsjuk och jag lite illamående så bäst att ta det lite lugnt idag….
Ha det gott!

Från vänster Lena Örn, Louise Wiker, Jag och Tove Berg.

Det är full fart här så jag har inte hunnit sitta vid datorn och blogga men NU ska jag skriva några rader om tiden som varit.
Först var det Finnkampen i Helsingfors där jag deltog i 5 000m och vann :-) Vår taktik var att gå upp och dra, försöka hålla ihop laget så att vi kunde ta en trippelseger men det lyckades vi inte riktigt med. Jag blev den som drog i loppet. Fick lite hjälp av Anna i början för att hitta farten och senare då Anna noterade att finskorna hängde med, gick hon upp igen och drog ca 2 varv. Eftersom jag låg först hade jag svårt att veta vilka som hängde med i klungan. Såg mest en massa folk som skrek. Det kändes som då jag är på bio och de visar en scen där de slåss, enda jag ser är en massa flackande bilder och tappar sammanhanget. Kanske inte låter så roligt men det är kul att få springa inför en så stor publik. Finnkampen är en speciell tävling då man får lägga upp taktik tillsammans och inte bara tänka på sig själv. Det gör det hela ännu mer spännande.
Vi valde att ha ” Krossa finnen” som peppning och det gjorde vi! Vi damer vann med 44 poäng!! Det är utklassning, nästan så jag tycker synd om finnarna. Bara träna på till nästa år och ge igen
Måste ge finnarna en eloge för deras engagemang i Finnkampen. Var härlig stämning på stadion, riktigt kul

 
Hann bara komma hem och packa upp, kändes det som, så var det dags för tävling igen.
Ti 31.8 var det lag-SM på stadion. Min uppgift var att springa 5000m. Det var riktigt tråkigt. Jag fick springa solo hela loppet. Var nästan ett varv före tvåan. Får se det hela som ett bra träningspass och poäng till klubben.

Nej, nu måste jag jobba på.
Ha det gott och träna på!  “Du kan, du vill och du orkar!”

Detta blir ett kort inlägg. Mitt plan till Helsingfors lyfter om nån timme och jag har förståss inte hunnit packa.

I helgen är det Finnkampen som gäller, Sverige mot Finland. Vi hoppas förståss på svensk seger. I år är det fr-lö. Jag kommer att springa 5000m på lördag. För er som vill följa mig så är det bara att slå på svt 2 kl 17:20 och heja mig fram till mål.
Skriver mer efter helgen.

Trevlig helg!
 Malin

Igår sprang jag SM i Falun. Valde att endast tävla i en distans då jag fortfarande är lite rädd om min hälsena.
Tävlade i 5000m och kammade hem bronset.  Borde förståss ha varit med och slåss om silvret men trodde att Susanne skulle tröttna då hon försökte hänga på Isabellah och det gjorde hon. Hon fick springa ensam men…. jag borde kanske ha varit med henne…. Tycker ändå inte jag gjorde ett så dumt val. Nu fick jag springa med en klunga och det gick i lätt tempo för mig. Kan inte säga att jag fick slita för min bronspeng och det är kul att få ha lite lätta och roliga lopp emellanåt. Speciellt efter att jag har fått kämpa att komma tillbaka efter mitt långa uppehåll hela juli månad. Nu börjar jag i allafall känna att formen är påväg och det är en härlig känsla Nu är det bara att ladda om till Finnkampen Det ska bli så kul.

Idag ska jag tvätta och handla mat. Kom hem till en stor tvätthög och ett tomt kylskåp.
De jag bor med verkar tro att sånt sköts av sig själv…. ;-D
Ha det bäst!
Kram
från en SM-medaljör