Då var det dags, nu skall jag försöka återberätta om min resa från Baku! Som de flesta av er vet, fick jag en efterlängtad bronspeng nu under EM i Baku. I förhand var väll detta inget jag trodde på själv, inte heller trodde jag att det skulle ta 3 dygn att få återse Göteborg. Måndag morgon klockan klockan 07.30 var det samling för oss herrar i Hotell lobbyn, detta motsvarar 04.30 svensk tid. Vi begav oss till Bakus flyplats för att konstatera att vårt flyg till Wien var inställt. Nu ville det sig så väl att arrangören chartade ett plan till Madrid för FILA gubbarna, som vi och en massa andra nationer smög oss med på! Tanken var att ta ett tåg sedan från Madrid, närmare hem.

Framme i Madrid klockan 16.00 Svensk tid och konstaterar att nästan alla plan därifrån är inställda.

Jag som skulle infinna mig på jobbet 15 timmar senare började få lite lätt PANIK!

Polakerna hade beställt en buss som skulle komma vid 22.00 och erbjöd 6 svenskar att köpa in sig på denna buss. Man var ju inte långsam på att tacka JA till detta!

Våra ledare tog tillfället i akt att boka en minibuss med chaufför som skulle köra 7 stycken ur laget till Rostock. En resa som gick betydligt fortare än min, med en chaffis som sträckkörde Marid-Rostock själv. Idiotiskt eller manligt? Lutar nog åt det första!

Mín efterlängtade buss blev lite sen, närmare bestämmt 8.5timme. så klockan 06.30 var vi äntligen på g.

Vår efterläntade buss! I denna buss har jag många minnen skall nämna några av dem 8 dubbade filmer på polska, 3 rökande chaufförer, flerfaldiga Olympier, ett lutande säte  och en del tjyssta saker längst vägarna!

På Onsdagen klockan 14.30 släppte polackerna äntligan av oss i Berlin efter 32 underbara timmar tillsammans. Här hade sveriges bästa massör Ingmar Gannby fixat så att hans son Kristoffer och Lenny Lavin kom och hämtade oss. STORT tack KILLAR!! Att nämna är att jag mött Kristoffer flera gånger, men Pågen från Vinslöv har jag aldrig rått på(tyvärr:)

Nog om det det bar av till Rostock och därifrån till Danska Ghetzr(hette något i den stilen). Problemet var att vi missade första färjan och fick invänta nästa. Inget större problem egentligen, men jag/vi hade enorm hemlängtan.

Klockan 22.00 på Onsdagen var jag äntligen på Svensk mark eller närmare bestämmt Malmö. Så klockan 23.30 var jag i Helsingborg. Väll framme i Helsingborg, kom min bror och hämtade hem mig. Klockan 02.00 var jag hemma, och gick till jobbet 06.45:D Vilken vecka! Skulle slutligen vilja tacka alla fransmän, som hade slängt in en strejk så passande så att tåg inte var att tänka på!

Tack för mig! Nedan kommer lite bilder!

Publicerad Sunday, April 25th, 2010, 11:17 Du kan följa eventuella kommentarer från detta inlägget igenom RSS 2.0 feed. Du kan svara, eller trackback:a från din egen site.