Now the first three trainings have been completed, mmmm, it’s so good to be on the mat!
At the first training there was not so much people, there had been a competition the day before and Brazil played the World Cup, so there were many of the guys were at home.
The theme of the day was half guard, which  I’ve trained every day for five months, almost anyway, but Rico came with some new details, which I have to implement into my game.
After the techniques it was time for sparring, my first five minutes was  pretty good, but after that, the jetlag kicked in, SLAM! I had a pulse of 250 and it felt as if my head was exploding, and I thought  I was in good shape?!
I’ve just decided to sit out one round and get some rest when Rico said “IDA! You go with her! “And pointing to a purple belt girl who weighs about 65 kg, sigh, okay. I had hoped that I would avoid the obligatory “let’s kill the gringa” this time, but no. We shake hands and start sparring, the girl is crazy! Fortunately for me, she was not that good, but there is elbows and knees everywhere. Once we rolled a couple of minutes and I have swept her with the same sweep five times, she falls completely on her  own, and hits her shoulder and hurts an old injury she has. Lucky for me, I am a little tired of girls, who always has to roll as if it was world war three. Lesson learned, stick to the guys, they take it a bit easier, or they run me over, but I need to be afraid to get hurt or get an elbow in the face.
One round more and the training is over, thank God for it, cannot remember when I last was so tired.
Today it feels a bit better, I am more alert and do more when I roll, fortunately, a few days I should have acclimatized myself to the time and heat.

I have been selected for the Swedish national team in SW! : D
I had the email today, I submitted an application a few months ago, and now the national team that will represent Sweden at FILA European Championship in Poland in September is decided. I’ve got a  spot  in -60 kg, so I’ll try to keep myself from eating too much acai this summer, but it might be  difficult. L  But it will be a great experience for ADCC-trials, I have not competed in the -60 kg before, so it will be exciting.

Nu är de första tre träningarna avklarade, mmmm, det är så gott att vara på mattan!
Första träningen var det inte så mycket folk på, det hade varit tävling här dagen innan och Brasilien spelade VM i fotboll, så det var många som lyste med sin frånvaro, tyvärr.
Temat för dagen var halvguard, det som jag har tränat varenda dag i 5 månader, nästan iaf, men Rico kom med nya detaljer, som ska arbetas in i gamet J.
Efter teknikträningen var det dags för sparring, första fem min går ganska bra, men efter det slår jetlaggen in, SLAM! Har en puls på minst 250 och det känns som om huvudet håller på att explodera, och jag som trodde att jag var i bra form?!!
Jag har precis bestämt mig för att försöka mygla litegrann och sitta ute en omgång och vila lite när Rico säger ”IDA!!! You go with her!” och pekar på en lilabältestjej som väger omkring 65 kg, suck, okay. Jag hade hoppats att jag skulle slippa den obligatoriska ”let’s kill the gringa” den här gången, men inte då. Vi hälsar och börjar sparra, tjejen är helt galen! Som tur var, var hon inte lika bra som mig, men det är armbågar och knän överallt. När vi har rullat i ett par minuter och jag har svept henne med samma svep 5 gånger, trillar hon helt av sig självt, och slår sin axel och känner av en gammal skada som hon har. Tur för mig, är lite trött på tjejer, som måste sparras som om det var 3:e världskriget. Lesson learned, håll dig till killarna, dom tar det lite lugnare, eller de kör över mig utan att jag behöver vara rädd för att bli skadad eller få en armbåge i ansiktet.
En omgång till och träningen är över, tack gode gud för det, kommer inte ihåg när jag sist var så trött.

Idag känns det lite bättre, är piggare och orkar mera när jag tränar, som tur är, om ett par dagar borde jag ha acklimatiserat mig till tiden och värmen.

Jag har blivit uttagen till svenska landslaget i SW!
Fick besked om det idag, jag skickade in en ansökan för ett par månader sedan, och nu är landslaget som ska representera Sverige på FILA-EM i Polen i september uttaget. Jag har fått en plats i -60 kg, så jag ska nog försöka hålla mig från att äta alldeles för mycket açai i sommar, men det kan bli svårt. L Men det blir en bra erfarenhet inför ADCC-uttagningarna, jag har inte tävlat i -60 kg innan, så det blir spännande.

Publicerad Wednesday, June 30th, 2010, 02:48 Du kan följa eventuella kommentarer från detta inlägget igenom RSS 2.0 feed. Du kan svara, eller trackback:a från din egen site.