Inomhussäsongen 2010 var det bästa i hela mitt liv, då jag för första gången fick representera Sverige i en seniorslandskamp i Glasgow och vann mitt första Senior SM-guld, att jag dessutom slog personligt rekord med 11 hundradelar gjorde inte det hela sämre. Jag sprang under mitt tidigare personliga rekord hela 5 gånger och alla lopp var otroligt jämna. Det hela kändes ofattbart och jag var otroligt stolt och lycklig.

Jag såg då fram emot utomhussäsongen 2010, då målet var att ta medalj på SM på hemmaplan, springa finnkampen och springa under 14 sekunder. Inget utav det hände för jag blev stoppad av en seg och jobbig skada. I början av April fick jag en otrolig smärta i skenbenet vilket jag först trodde var benhinnorna visade sig senare vara en stressfraktur. Mitt mål raserades och nu handlade det bara om att ta en dag i taget. I 2 månader avbelastade jag benet, genom att cykla, trampa vatten och köra andra övningar. Det var nog det tråkigaste och jobbigaste jag gjort, både fysikt och mentalt. Att sitta på gymmet i soliga Portugal medan de andra var på arenan och sprang häck tog kål på mig. Men jag var helt beslutsam över att jag skulle ta mig tillbaka.

I Junimånad kunde jag så småningom börja springa lite lätt på gräs, benet svarade bra och vi kunde succesivt öka träningen. Det gällde ändå att ta det otroligt lugnt för när benet gjorde ont fick man ta ett steg tillbaka så ibland stod man kvar på samma plattform. I Julimånad snörade jag på mig spikskorna för första gången på länge och benet svarade mycket bra. Så småningom klippte jag häckar som bara den.

Den 8 Augusti gjorde jag min första tävling, Sundswall Windsprint. Det var lite småpirrigt för jag hade verkligen ingen aning om hur det skulle gå. Det gick sådär, 14.60 stannde klockan på och loppet var helt värdelös. Det var väl klart att jag hade hoppas på att springa fortare, men jag var ändå nöjd med säsongsdebuten. Helgen efter det var det JSM i Karlstad. Eftersom försöken utgick och blev final direkt ökade mina chanser, det blev en andraplats på nytt åtsbästa, 14.50. Yttligare helgen efter var det SM tävlingar, nämligen senior-SM i Falun där jag från början hade hoppas på att ta medalj men ambitionen nu var att lyckas ta mig till final då jag hade näst sämsta tiden av samtliga. I försöken kom jag fyra med tiden 14.47, yttligare årsbästa och bara 5 hundradelar ifrån pers. I finalen blev det att springa och jag gjorde det, ett nytt personligt rekord och en femteplats bev det. 14.32 gjorde att jag klättrade lite i statistiken också.  Dessutom blev jag uttagen till Nordiska/baltiska mästerskapen som skulle gå av stapeln 4-5 September.

Där gick det bra iochmed stafettsilver vi fick men häcken gick mindre bra då jag bomma starten och aldrig kom in i loppet.

Men i det stora hela så har detta friidrottsår varit positiv iochmed två personligarekord, Ett senior SM guld, två JSM-silver dessutom två Landskamper. Nu Satsar vi för säsong 2011. Och ni ska få följa med.

ADIOS AMIGOS/ELLEN

Publicerad Tuesday, September 7th, 2010, 12:45 Du kan följa eventuella kommentarer från detta inlägget igenom RSS 2.0 feed. Du kan svara, eller trackback:a från din egen site.